Synskadad man ler och läser en bok med punktskrift. Intill honom sitter hans ledarhund med ljus päls. Mannen har kort mörkt hår, skägg, mustasch och sitter i en fåtölj. Bakom syns en bokhylla.

Vår historik

Föreningen bildades den 23 februari 1885 i Lilla Börssalen i Stockholm, där ett hundratal personer hade infunnit sig. Sammankomsten hade bekantgjorts i huvudstadens tidningar i samband med en med utförlig motivering försedd inbjudan till allmänheten att ingå i ”Föreningen för blindas väl”, vilken inbjudan undertecknats främst av prinsessan Eugènie, som det står i föreningens styrelseberättelse från 1935.

Ursprungligt syfte

Syftet med att bilda föreningen finns uttryckt i en skrift som direktorn vid dåvarande Manilla institut för blinda och dövstumma O.E. Borg framförde i samband med 75-års jubileum av blindundervisningen:
”… föreningar för blindas väl i landet bleve bildade, vilka hade till syftemål att genom personer, nitälskande för dessa våra vanlottade likars bästa, söka skaffa noggranna uppgifter rörande desamma, bereda dem tillträde till för dem inrättade skolor, instituteter och arbetsanstalter, befordra synnerligast äldre blindas självverksamhet genom anskaffande åt dem av verktyg och arbetsmaterialier och, om så erfordrades, försälja deras färdiggjorda arbeten, förskaffa den självläsande blinde lämplig litteratur samt i övrigt på allt sätt söka befordra blindsakens utveckling och framgång i vårt älskade fädernesland.”

Detta var en ambition som var i viss mån förstålig 1883 då den skrevs, men redan 1935 då Föreningen firade sitt 50 års jubileum, kunde man konstatera att ett flertal andra sammanslutningar tillkommit som därmed förändrade föreningens förutsättningar.

Den bärande grunden för Föreningens verksamhet, menade man då, var befordrandet av de blindas självverksamhet. Dess huvudsakliga uppgift 1935 var att utdela arbetsmaterialier åt självförsörjande behövande blinda. Men föreningen sökte även att tillgodose de blindas intressen, exempelvis genom att verka för åstadkommande av blindskriftslitteratur och för spridande av blindskriftsböcker bland de blinda samt genom att utdela medel till idkande av studier med mera.

Åren mellan 1940-1990

1945, tio år senare, kan man läsa att föreningen har tagit till sin främsta uppgift att bereda behövande blinda arbetsmöjlighet genom att till dem i form av gåvor utdela arbetsmaterial. Så var ej ursprungligen fallet, skriver man i sin styrelseberättelse.

Föreningens verksamhet under senare hälften av 1900-talet har varit koncentrerat till arbetsmaterial och utrustning åt synskadade hantverkare, då främst borstbindare och textilhantverkare. Garngåvan var en populär insats under1970 – 1990 då synskadade årligen kunde ansöka om stick- eller vävgarn till ett för varje år bestämt värde.

De senaste tjugo åren, då också föreningens avkastning väsentligt ökat, har en mer aktiv marknadsföring mot nya grupper genomförts. Därmed har bidrag till nya utövare som massörer, tekniker, egen företagare med flera ökat i omfattning.